Sista dagen (nästan) !

Då var det sista dagen på min praktik på Hushållningssällskapet i Kristianstad. Kommer dock tillbaks på tisdag igen för att äta julbord. Bra med en organisation som även har matkonsulenter ;), med andra ord kommer julbordet lagas på plats med hjälp av andra i personalen.

Tycker jag har haft en bra praktik, Ulf och Peter har varit bra lärare och jag har fått se arbetsgången till en färdig täckdikningplan. Har fått mer ritningsvana samt känt mig lite kunnig när jag får bistå med kunskaperna om koordinatsystem t.ex. Mina handledare är utbildade agronom respektive naturvårdsingenjör.... Har tillbringat mesta tiden framför datorn och ritat på olika planer eftersom det är vad som sker vid denna årstid. I april och maj är de dock ute mycket med GPS och mäter och samlar in data till kommande planer.

Har kanske inte varit så flitig på bloggen men det beror mest på att samma slags arbetsuppgifter har återkommit.

Dagen har jag bl.a. tillbringat med att räkna lutningar i ett fält här utanför Kristianstad, inte så lätt att dränera marken när markytan ligger på +0,10....

Dimensionering och materialåtgång

Efter att ledningarna är uppritade i fältet ska areal på upptagningsområdet beräknas. Som avrinning på åkermark används en siffra på 1,5 l/s och ha. Med hjälp av en lathund kan dimension på rör som behövs läsas ut beroende på lutning och areal på området.

Arealen mäts upp och skrivs in i ritningen.

Lutningen i fältet fås genom att titta på höjdkurvorna. Markeringar sätt ut mellan de kurvor som har någorlunda jämnt avstånd.

På bilden räknas lutningen ut mellan höjdkurva 47,75 och 47,25 d.v.s 0,5 m i höjdskillnad. Sträckan mäts med mätverktyget och blir 26 m.

Lutningen räknas ut till 19‰, 0,5 m/26 m.
Arealen på området är 1,3 ha och med vatten från ett ovan liggande område på 4 ha samt hur lutningen på resten av ledningen ser ut ger det att en ledning med dimensionen 145 mm behövs.

Med hjälp av filterfunktionen kan via lager endast ledningar med dimensionen 145 mm väljas ut.

Via egenskaper kan den totala längden läsas ut och en sammanställning på totala materialåtgången kan göras.

Fortsättning projektering av täckdikningsplan

De turkosa sträcken kallas vattendelare. De ritas ut där vattnet delar sig, rinner åt båda sidor. 

Med hjälp att riktningspilar som görs med hjälp av höjdkurvorna kan man se hur vattnet rör sig i fältet.

Stammar (de gröna linjerna) börjar skissas upp i fältet. Hur de dras beror på brunnar och lågpunkter och andra ledningar som redan finns i fältet t.ex.

Beroende på vad det är för jordarter i fältet så läggs grenledningar (svarta sträck) på olika avstånd.

Desto tyngre jord desto mindre avstånd ska det vara mellan grenarna. Avståndet kan variera mellan 20 och 12 meter. Som längst får de vara 250 m.

Från Länsstyrelsen i Skåne fick vi idag via ett online-möte en förevisning av deras nya Webb-GIS för rådgivare. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Skane/Radgivning/ Där kan man få fram avrinningsområden. blockkartor över åkrar, jordarter och höjdskillnader m.m. Kan vara en användbar hjälp framöver!

Flödeslinjer för vattnet.

Blockkartor över åkermarken. Kommer från Jordbruksverket och används t.ex vid EU-stöd.

Lerhalt i åkermark. Desto mörkare desto mer lera.

Nivåskillnader i marken. Dock svårt att avgöra när det går upp eller ner....

Det kommer ta tid att lära sig bästa sättet att lägga ut ledningarna i fältet.... Många faktorer att ta hänsyn till!

En vanlig dag

Mitt arbete börjar med mätdata som ska ritas in.
Följande bilder är från Karpalundsgård där ett fält på 47 fotbollsplaner ska täckdikas. Vi mäter in åkerkanter för att få en areal, brunnar och vattengången på utgående ledning och dimensioner. Vi mäter även in annat av intresse såsom vattenytor på dammar, elstolpar och ledningar t.ex.

Topcon GPS.
SWEPOS låg dock nere någon timme när vi var ute så det blev lite kallt om fötterna en stund i väntan på att det skulle gå upp igen. 

Ulf mäter höjden på en brunnskant.

Och här är han ute i de nedvissnade nässlorna. När täckdikningen är gjord kommer det även odlas här.

En vy över rapsfältet.

Märgelgrav på området.

Sedan ritas åkerkanter m.m. in i Topocad.

Ett flygfoto transformeras in och ytterligare detaljer ritas in efter detta.

Lantmäteriets höjder har köpts in för stora delar av Skåne. Innan dess körde de med 4-hjuliga motorcyklar över fältet och mätte höjder i ett rutnät.

Med hjälp av punktmolnsmodulen förs utvald mängd höjder in i ritningen. Efter dessa kan sedan höjdkurvor skapas. Vid besöket i fältet gäller det även att försöka ta de lägsta höjdpunkterna i fältet om dessa ej kommer med i urvalet från Lantmäteriet. Med hjälp av höjderna kan man sedan se åt viket håll vattnet rinner i fältet.

Fortsättning följer....

Dikningsföretag, Båtnadsvillkor och Ledningsrätt...

... är vanligt förekommande ord här på Vattenenheten :)
Vid början av en planering av täckdikning av ett fält kan vi via Länsstyrelsens hemsida hitta information om det finns dikningsföretag i området och se vilket uppsamlingsområde vattnet har. Vi behöver denna information för att se vart dräneringsvattnet från fältet kan ledas ut.

Med hjälp av ledningskollen får vi reda på vad för slags ledningar som finns dragna i fältet. https://www.ledningskollen.se/  Det varierar om ledningsrätt finns till ledningarna. Om inte kan lantbrukaren få ersättning av ledningsägaren när dräneringsslangar ska grävas ner, för den merkostnad det blir att anlägga runt t.ex. telekabeln.

Täckdikning

Jag och Peter var ute på besök på ett fält utanför Fjälkinge som håller på och täckdikas just nu för att jag skulle få se hur de använder ritningarna vi gör. Vi fick även med oss tillbaka en del ändringar som gjorts så att en korrekt relationsritning kan göras. Som synes är det ingenjörsväder.

Här ser vi en lasermätare från Trimble så att de vet att slangarna kommer ner på rätt djup.

Ovanpå slangen läggs här ett lager grus så att dräneringsvattnet lätt ska komma till slangen.

Lasermottagare på täckdikningsmaskinen.

Vy över fältet som ägs av Lyckås Morötter.

Här syns plogen tydligt. Standard djup för slangen är 1,20 m.

Avstämning- och planeringsmöte

Hade idag ett litet möte med min handledare Peter Malm hur det gått hittills och vad jag vill göra resterande veckor
Han ville veta vad som var bra och dåligt, vad som kunde förbättras samt vad jag mer vill göra. Kändes bra!
Både Peter och Ulf berättar och visar gärna vad de gör och jag får mer och mer förståelse för deras arbetsvardag. I slutet av min praktik hoppas jag kunna göra en egen liten täckdikningsplan vilket verkar möjligt.