Fortsättning projektering av täckdikningsplan

De turkosa sträcken kallas vattendelare. De ritas ut där vattnet delar sig, rinner åt båda sidor. 

Med hjälp att riktningspilar som görs med hjälp av höjdkurvorna kan man se hur vattnet rör sig i fältet.

Stammar (de gröna linjerna) börjar skissas upp i fältet. Hur de dras beror på brunnar och lågpunkter och andra ledningar som redan finns i fältet t.ex.

Beroende på vad det är för jordarter i fältet så läggs grenledningar (svarta sträck) på olika avstånd.

Desto tyngre jord desto mindre avstånd ska det vara mellan grenarna. Avståndet kan variera mellan 20 och 12 meter. Som längst får de vara 250 m.

Från Länsstyrelsen i Skåne fick vi idag via ett online-möte en förevisning av deras nya Webb-GIS för rådgivare. http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Skane/Radgivning/ Där kan man få fram avrinningsområden. blockkartor över åkrar, jordarter och höjdskillnader m.m. Kan vara en användbar hjälp framöver!

Flödeslinjer för vattnet.

Blockkartor över åkermarken. Kommer från Jordbruksverket och används t.ex vid EU-stöd.

Lerhalt i åkermark. Desto mörkare desto mer lera.

Nivåskillnader i marken. Dock svårt att avgöra när det går upp eller ner....

Det kommer ta tid att lära sig bästa sättet att lägga ut ledningarna i fältet.... Många faktorer att ta hänsyn till!

En vanlig dag

Mitt arbete börjar med mätdata som ska ritas in.
Följande bilder är från Karpalundsgård där ett fält på 47 fotbollsplaner ska täckdikas. Vi mäter in åkerkanter för att få en areal, brunnar och vattengången på utgående ledning och dimensioner. Vi mäter även in annat av intresse såsom vattenytor på dammar, elstolpar och ledningar t.ex.

Topcon GPS.
SWEPOS låg dock nere någon timme när vi var ute så det blev lite kallt om fötterna en stund i väntan på att det skulle gå upp igen. 

Ulf mäter höjden på en brunnskant.

Och här är han ute i de nedvissnade nässlorna. När täckdikningen är gjord kommer det även odlas här.

En vy över rapsfältet.

Märgelgrav på området.

Sedan ritas åkerkanter m.m. in i Topocad.

Ett flygfoto transformeras in och ytterligare detaljer ritas in efter detta.

Lantmäteriets höjder har köpts in för stora delar av Skåne. Innan dess körde de med 4-hjuliga motorcyklar över fältet och mätte höjder i ett rutnät.

Med hjälp av punktmolnsmodulen förs utvald mängd höjder in i ritningen. Efter dessa kan sedan höjdkurvor skapas. Vid besöket i fältet gäller det även att försöka ta de lägsta höjdpunkterna i fältet om dessa ej kommer med i urvalet från Lantmäteriet. Med hjälp av höjderna kan man sedan se åt viket håll vattnet rinner i fältet.

Fortsättning följer....

Dikningsföretag, Båtnadsvillkor och Ledningsrätt...

... är vanligt förekommande ord här på Vattenenheten :)
Vid början av en planering av täckdikning av ett fält kan vi via Länsstyrelsens hemsida hitta information om det finns dikningsföretag i området och se vilket uppsamlingsområde vattnet har. Vi behöver denna information för att se vart dräneringsvattnet från fältet kan ledas ut.

Med hjälp av ledningskollen får vi reda på vad för slags ledningar som finns dragna i fältet. https://www.ledningskollen.se/  Det varierar om ledningsrätt finns till ledningarna. Om inte kan lantbrukaren få ersättning av ledningsägaren när dräneringsslangar ska grävas ner, för den merkostnad det blir att anlägga runt t.ex. telekabeln.

Täckdikning

Jag och Peter var ute på besök på ett fält utanför Fjälkinge som håller på och täckdikas just nu för att jag skulle få se hur de använder ritningarna vi gör. Vi fick även med oss tillbaka en del ändringar som gjorts så att en korrekt relationsritning kan göras. Som synes är det ingenjörsväder.

Här ser vi en lasermätare från Trimble så att de vet att slangarna kommer ner på rätt djup.

Ovanpå slangen läggs här ett lager grus så att dräneringsvattnet lätt ska komma till slangen.

Lasermottagare på täckdikningsmaskinen.

Vy över fältet som ägs av Lyckås Morötter.

Här syns plogen tydligt. Standard djup för slangen är 1,20 m.

Avstämning- och planeringsmöte

Hade idag ett litet möte med min handledare Peter Malm hur det gått hittills och vad jag vill göra resterande veckor
Han ville veta vad som var bra och dåligt, vad som kunde förbättras samt vad jag mer vill göra. Kändes bra!
Både Peter och Ulf berättar och visar gärna vad de gör och jag får mer och mer förståelse för deras arbetsvardag. I slutet av min praktik hoppas jag kunna göra en egen liten täckdikningsplan vilket verkar möjligt.

Topocad

Börjar bli mer och mer bekant med Topocad. Ritar åkerkanter, märgelgravar, diken, vägar, ledningar t.ex. Lär mig även att ta fram antal meter av olika slangar som går åt till täckdikningarna, beräkna arealer samt referera in flygfoton. Fälten befinner sig i Ängelholm, Ljungby, Mjöhult, Bårslöv t.ex. De flesta uppdragen är i Nordväst Skåne eftersom här finns lerjordar till motsats från Kristianstads lätta jordar.
Imorgon blir det fortsatt ritning av de åprofiler vi mätte in förra veckan av Saxån.

Presentation av Hushållningssällskapet

Hushållningssällskapet Kristianstad

är en medlemsorganisation med ca 3600 medlemmar. Verksamheten består i huvudsak av fältförsök och rådgivningstjänster inom bygg, växtodling,ekonomi, miljö, ekologiskt lantbruk, husdjur, teknik, vatten, trädgård samt mat och hälsa.
Till stöd för verksamheten driver Hushållningssällskapet två försöksgårdar samt skogsbruk.
Antalet anställda är cirka 60 personer.
Mer finns att läsa på www.hushallningssallskapet.se

Jag befinner mig på rutan Vatten.

Spännande dag!

Idag var Ulf Hindås och jag ute i Västra Strö vid Eslöv för att mäta in en å. En planerad täckdikning hade fått föreläggande från Jordbruksverket att profiler från Saxån behövdes för att kunna göra en bedömning om det finns översvämmningsrisk för närliggande fastigheter då dräneringen från åkern ska ledas ut i ån.
Vi var utrustade med en Topcon GPS, en höjdavägare, stång. Iklädda vadarstövlar för att kunna ta höjder både på åkanter, vattenyta och åbotten.
Vi lyckades hålla oss torra och korna höll sig borta!